LEUFSTA BRUKSARKIV

Forskning

Uppdaterad: 2016-10-25

 
 
HEM ARKIV OCH SAMLINGAR DIGITALT FORSKNING OM OSS KONTAKT FRÅGOR OCH SVAR LÄNKAR
 
 

Forskning

Det material som förvaras i Leufsta Bruksarkiv lämpar sig väl till både släkt- och hembygdsforskning och annan historisk forskning.

 

 

Släktforskning

Av det arkivmaterial som förvaras i Leufsta Bruksarkiv är brukens "avräkningsböcker" det mest attraktiva för släktforskare. I avräkningsböckerna har varje arbetare vid bruket en inkomstsida och en utgiftssida, i vilka man kan utläsa personens ekonomiska relationer till bruket. Andra typer av böcker som kan vara av intresse för släktforskare är dagsverksböcker, avlöningsbokföring och gratiallängder.

Övrig historisk forskning

Antalet möjliga uppslag för forskning är oändligt och endast fantasin (och eventuella tidsramar och handledare...) sätter gränserna. Nedan listas några exempel på saker som skrivits utifrån (bl.a.) arkivmaterial förvarat på Leufsta Bruksarkiv, samt några tips på ämnen att forska om.

Publicerat efter arkivstudier (i någorlunda kronologisk ordning?

Lundqvist Viktoria

"Bruksägarfamiljen de Geers anförtrodda tjänare"
C-uppsats i Historia VT 14 Linköpings universitet. Inst. för studier av samhällsutveckling och kultur/historia

Wesström Juhlin Josephina

"Lövstabruks köksträdgård och dess Trädgårdsmästare".
Examensarbete 10p, B. Högskolan Gävle. Inst. för Matematik, Natur och Vetenskap 15 hp.

Arnman Johan

"Leufsta Bruksarkiv. En vägledning."
Uppsala universitet. Inst. för ABM. Uppsatser inom arkivvetenskap ISSN 1651-6087 2012 nr 117

Ölund Anna m.fl. 

"Orsbo. Dokumentation av en senmedeltida källare".
Österlövsta socken. Upplandsmuseets rapporter 2011:20

Björnstedt Ingrid,

Herrarnas Gimo
en historieskildring inför Gimo Bruks 400-årsjubileum, 2011

Wesström Juhlin, Josefina
och Stiftelsen Leufsta.

"Trädgård i bruk - Lövstabruks trädgårdshistoria". Broschyr om 15 sidor med text och bilder, svartvita och färg, producerad av Stiftelsen Leufsta. Tierp 2011.
Till försäljning 45 kr.

Utgivare: Stiftelsen Leufsta 

 

"Lövstabruk - ej sin like i hela  riket".
Boken innehåller tolv faktafyllda avsnitt av sakkunniga författare och ett stort antal vackra och fängslande bilder.Stockholm 2011.
Till försäljning 195 kr

Larruy-Bergqvist Isabel

"Från Linodling till konfirmationsklänning. Grevinnan Ulrica och flickslöjden i Lövstabruk ".
Uppsats i Etnologi C v. 2011,Uppsala Universitet

Ahlsén Camilla,

"Herrgårdspigor på vallonbruk år 1851-1880".
En studie över de pigor som blev städslade på Lövstabruks och Österbybruks herrgårdar 1851-1880. Uppsats ht-2010, 15 hp, Uppsala Universitet Ekonomisk-historiska institutionen
Gustafsson Niklas "Strömsbergs köksträdgård. En historisk beskrivning".
Självständigt arbete Grundnivå C 15 hp. SLU Alnarp, VT 2010. http://stud.epsilon.slu.se/929

Akne Eva

"Bruksarbetarens död - Om dödlighet och dödsorsaker i Lövstabruk 1840-1847",
C-uppsats i historia vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap vid Högskolan i Gävle, 2009
Lindblom Kristin "Vårdprogram - den västra engelska parken, Leufsta bruk"
C-uppsats vid Institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet, 2008.

Eriksson Ingvar och Karlsson Lars-Erik

"Frötuna i äldre tider",
Uppsala 2007.

Till försäljning 150 kr

Aurell Ingegerd

"Jag reser en mila i parken"
diktsamling. Skellefteå 2007.

Till försäljning: 170 k

Lundquist Margareta

"Mödrar och döttrar på Leufsta bruk - en släkthistoria under 300 år",
Stockholm 2006.
Till försäljning: 150 kr

Broström Erik

"Fackligt medlemskap i norra Upplands järnbrukssamhällen - En teoriprövande undersökning om järnarbetarnas fackliga organisering fram till och med 1929",
D-uppsats vid Ekonomisk Historiska institutionen vid Stockholms universitet, 2006.
Broström Erik "Leufstabruks Folkets Hus - uppkomst och verksamhet 1925-1938",
C-uppsats vid Ekonomisk Historiska institutionen vid Stockholms universitet, 2004.
Evans Chris & Rydén Göran "Baltic Iron in the Atlantic World in the Eighteenth Century".
Brill. Chris Evans, Ph.D. (1988) in History, University of London, teaches history at the University of Glamorgan, UK. Göran Rydén, Ph.D. (1991) in Economic History, Uppsala University, is Professor at the Institute for Housing and Urban Research at Uppsala University.

Karnfält Barbro och Olarsbo Mary Ann

"Jaktlappar och varg",
utställningskatalog till utställning arrangerad av Stiftelsen Leufsta, 2004.

Florén Anders och Ternhag Gunnar (red).

"VALLONER - järnets människor" .
Gidlunds förlag, Södertälje 2002.

Lövsta Bygderåd och Österlövsta Hbf,

"Norra Roslagens Båtmanskompani i Österlövsta 1682-1901",
Tierp 2001.
Till försäljning: 150 kr

Monié Vilhelm,

Minnen från Leufsta Bruk 1900-1927,

Stockholm 2000.
Till försäljning: 175 kr

Haag, Håkan,

"Brev från Johan Schedin till brukspatron Claes Grill 1752",
elevarbete vid folkhögskolan i Lövstabruk, 1998.

Müller, Leos,

"The Merchant Houses of Stockholm, c. 1640-1800 - A comparative study of early-modern entrepreneurial behaviour",
avhandling i historia vid Uppsala universitet, Uppsala 1998.

Eriksson, Monica,

"Kvinnor - hur levde kvinnorna i bondesamhället under 1800-talet?",
elevarbete vid folkhögskolan i Lövstabruk, 1997.

Holm, Ulla,

"Stenmo och Ängskär nr 1 - två gårdar i Hållnäs socken",
elevarbete vid folkhögskolan i Lövstabruk, 1997.

Olsson, Jan,

"Arbetare och deras familjer vid De Geerska bruken i Norduppland 1749".
Avskrift av brukslängder från Leufsta Arkivet (K/202) samt personnamns-, yrkes-, ålders- och ortsregister . Sammanställt av J.O. Vallentuna 1995.

Olsson, Jan,

"Arbetare och deras familjer vid De Geerska bruken i Norduppland 1762".
Avskrift av brukslängder från Leufsta Arkivet (K/202) samt personnamns-, yrkes-, ålders- och ortsregister. Sammanställt av J.O. Vallentuna 1997.

Skeppström Christina,

"En gårds förändring under 300 år"
Södra Årböle 1630-1926 . Kartöverlägg. Projektarbete i Folkhögskolan Biskops Arnö, Lövstabruk 1997. Visas i Bruksarkivets lokaler.

Wadell, Bengt,

"Från gropjärn till vallonjärn",
elevarbete vid folkhögskolan i Lövstabruk, 1997.

Sandberg, Ingrid,

"Ingrid Bonnevier - en kvinna i Leufsta Bruk under 1700-talet",
elevarbete vid folkhögskolan i Lövstabruk, 1996.

Holm, Ulla och Olle,

"Fyra mästare och deras masugn 1658-1704", elevarbete vid folkhögskolan i Lövstabruk, 1996.

Bergström, Göte och Wåge,

"Barköbro - bränneri och garveri från 1855 till 1900-talet",
elevarbete vid folkhögskolan i Lövstabruk, 1996.

Juneholt, Gerd,

"Smedshustruns vardagsdräkt i 1700-talets Lövstabruk", elevarbete vid folkhögskolan i Lövstabruk, 1996
Till försäljning: 20 kr

Renting, Arnold,

"I skuggan av Lövsta bruk - järnbruksrörelsens inverkan på agrarsamhället i norra Uppland 1630-1930" rapport nr 6 från Barknåreprojektet, Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet, 1996

Tekniska museets årsbok,
Daedlus 1997.

"Svenskt järn under 250 år".
Från gruvpigor och smeddrängar till operatörer.

Björnstedt, Ingrid,

"Gimo egnahemssamhälle - tiden 1920-1950",
Gimo (?) 1995.

Gustafsson, Anette,

"Upplands lantarbetares fackliga kamp 1918-1926 - Lövstabruks lantarbetare under samma tid", elevarbete vid folkhögskolan i Lövstabruk, 1995.

Windelhed, Bengt,

"Barknåre by - Markanvändning och bebyggelse i en uppländsk by under tusen år"
rapport nr 5 från Barknåreprojektet, Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet, 1995.

Renting, Arnold,

"Bönderna och boden - En studie i hållnäsböndernas uttag vid Lövsta Bruk i norra Uppland 1713-1730" C-uppsats vid Ekonomisk Historiska institutionen vid Stockholms universitet, 1993.

Stridsberg, Einar,

"Hållnäsbygden under kolskogsepoken 1626-1926",
rapport från Barknåreprojektet, Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet, 1992.

Olarsbo, Mary Ann,

"Kan man idag förklara och förstå varför folkrörelserna uppstod i Lövstabruk?",
projektarbete i kulturpedagogik vid Högskolan Gävle-Sandviken, 1992.

Florén Anders, Rydén Göran.

"Arbete, hushåll och region".
Tankar om industrialiseringsprocesser och den svenska järnhanteringen. Departement of Economic History. Uppsala universitet 1992.

Rydén Göran.

"Hammarlag och hushåll".
Om relationen mellan smidesarbetet och smedshushållen vid Tore Petrés brukskomplex 1830-1850. Jernkontorets Bergshistoriska skriftserie 27, 1991

Olarsbo, Mary Ann,

"Leufsta Sjukvård, om läkare och sjuksköterskor",
om det lilla sjukhuset och om den nya fina sjukstugan. Uppsats ingående i kurs i lokal historia vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet, 1990. 

Lindblom, Kjell,

"Vallonsläkter under 1600-talet. Del lll, Div. släkter",
Stockholm 1992.

Lindblom, Kjell,

"Vallonsläkter under 1600-talet. Del ll, De Hameaux-Vincent",
Stockholm 1990.

Lindblom, Kjell,

"Vallonsläkter under 1600-talet. Del l, Allard-Guillaume",
Stockholm 1989.

Thörnvall, Folke,

"Förteckning över befolkningen vid Leufsta Bruk i Uppland".
Ur husförhörsbok A1:5b 1806-1812. Sammanställt av F.T.

Olsson, Jan och Berglund, Torsten,

"Vigde i Hållnäs församling Uppsala län 1664-1724".
Avskrifter av vigselnotiserna i Hållnäs C:1, samt personnamns-, yrkes- och ortnamnsregister. Sammanställt 1985.

Douhan, Bernt,

"Arbete, kapital och migration".
Valloninvandringen till Sverige under 1600-talet. Studia Historia Upsaliensia 140, 215 pp Uppsala 1985.

Douhan, Bernt,

"Hållnäs bönder under Löfsta bruk på 1600-talet", C-uppsats vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet, 1983.

Ottosson, Kerstin,

"Befolkning, boskap och förmögenhet i Hållnäs socken under 1600-talets första hälft",
C-uppsats vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet, 1982.

Åberg, Peter,

"Hållnäs socken - Jordeböcker, befolkning, bebyggelse",
C-uppsats vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet, 1981.

Sven Sjöberg,

"Rysshärjningarna i Norduppland".
Östervåla 1976.

Steen, Birger,

"Baronernas Leufsta",
Uppsala 1966.

Molin, Harry,

Carlholms Bruks Book - En krönika kring ett upplandsbruk",
Stockholm 1950.

Samuelsson, Kurt,

"De stora köpmanshusen i Stockholm 1730-1815" -
En studie i den svenska handelskapitalismens historia, avhandling vid ekonomisk-historiska institutet vid Stockholms högskola, Stockholm 1951.

Dahlgren, Erik Wilhelm,

"Louis De Geer 1587-1652 hans lif och verk (I och II)",
Stockholm 1923 (Faksimilutgåva med inledning av György Novátky utgiven av Atlantis i samarbete med Föreningen Leufsta Vänner 2002.

 

Tips på framtida forskning

Relationerna mellan Leufsta och Forsmark. Järnhanteringen i både Leufsta och Forsmark är mycket gammal, och har till viss del en gemensam historia. På båda orterna anlades kronobruk på 1500-talets slut (Forsmark 1580 och Leufsta 1596), vilka båda förpantades till drottning Kristina 1613. Fr.o.m. 1624 kom bruken dock att drivas av olika intressenter, förutom en kort period då Antoine de Geer ägde båda. Hur har relationerna mellan brukens ägare sett ut genom tiderna? Har bruksägarnas konkurrens varit en fördel för bruksarbetare och bönder?

Vad hände med de 200 gruvarbetare-hushåll som Österby bruksägare ville avhysa år 1744? Enligt ett äldre register till handlingar i Österby bruks arkiv skall fack nummer 201.6 innehålla "Österby Bruksegares memorial till Dannemora Grufveintressenter angående de inemot 200

grufarbetarehushåll, hvilka slagit sig ned och hade sina bostäder på Österby Bruks frälse egor, och af hvilka Bruksegaren ej längre ville hafva obehag" daterad 21/5 1744. Vad gällde konflikten?

När upphörde tackjärnstillverkningen i Lövstabruk? När revs masugnen? Om dessa frågor behövs det en forskning.

"Vallon" som varumärke. Vallonjärnet såldes betydligt dyrare än järn från exempelvis lancashiresmedjor. Berodde detta på järnets kvalité, begränsad tillgång eller smart marknadsföring? Spelade flera faktorer in? Är det rätt att beskriva "vallon" som ett varumärke? När blev "vallonjärn" ett begrepp?

RISÖN - en gård i Österlövsta socken som gränsar till Florarna och Films socken. I dag ett kulturlandskap som Länsstyrelsen underhåller. Det behövs forskning om gårdens agrara och sociala historia, om dess relationer till Dannemora gruvor och Lövstabruk.

Saknas din idé här? Hör av dig till oss